Några dagar innan UMIT AB:s uppköp av Kong, Sportgamers och Gamer blev offentligt kontaktade Thord Daniel Hedengren mig och berättade att jag inte behövde fortsätta planera Sportgamers framtid längre. Sveriges största sajt om sportspel hade blivit såld. Jag mottog nyheten med blandade känslor, först kände jag en stor lättnad (Sportgamers gav mig mardrömmar om nätterna) men efter lite betänketid ersattes lättnaden med besvikelse. Tommy och jag hade så många grymma idéer att genomföra, känns som att vi aldrig fick resurserna och chansen.
Jag släppte dock besvikelsen bittra smak, men blev uppriktigt sagt väldigt upprörd över att både Kong och Gamer även såldes. Men jag ville inte gnälla, utan var istället glad för Thord Daniel Hedengrens skull. Äntligen kunde han satsa på mer lönsamma projekt.Tongångarna på Kong-redaktionen var ganska, med all rätt, oroliga. Vad skulle hända med Kong? Vad skulle ske med Gamer? Några skribenter tackade för tiden med nättidningen och tog farväl, andra var mer hoppfulla. Själv var jag skeptisk redan från början. Thord Daniel Hedengren var dock övertygad om att UMIT AB skulle förvalta samtliga varumärke väl, ”de verkade seriösa och skulle aldrig köpa Kong, Sportgamers och Gamer om de inte hade planer för framtiden”.
Min oro visade sig vara befogad den 11 april, för exakt en vecka sedan alltså, då jag till min förvåning hade fått ett mejl från Gameplayer i min inkorg. Mejlet visade sig vara ett massutskick till samtliga medlemmar på Gamer och Sportgamers (ungefär 16 000 konton) och som gjorde reklam för Gameplayer TV på TV400.
Den 16 april, för två dagar sedan, avslöjade Gameplayer på vilket sätt de tänkte ”förvalta” sajterna. Kong skulle, i mina ögon, förvandlas till en billig informationssajt om det senast publicerade materialet på Gameplayer. Sportgamers upphörde att existera och är numera en auto-länk till Gameplayer. Materialet skulle även här ”granskas” och sedan föras över till Gameplayers arkiv. Gamers trådar och medlemmar förflyttades till Gameplayers egna forum.
Jag finner deras agerande arrogant. Kong-redaktionen fick ingen information om vad som skulle ske och de har vad jag vet inte frågat om de får använda vårt material på sin sajt. För det är där skon klämmer, jag har inte skrivit på något avtal med vare sig Kong eller Gameplayer där jag avsäger mig upphovsrätten till mina samtliga texter. Således får inte Gameplayer förflytta mina texter till sitt arkiv utan mitt godkännande.
Jag har skickat ett mejl till en kontaktperson på UMIT AB och frågat vad de har tänkt göra med mina texter, men har, föga förvånande, inte fått något svar. Några av mina före detta medarbetare har frågat varför jag gör en så stor affär av det hela, och någon har sagt att jag missriktar min ilska. Det kan vara så att jag handlar först och tänker genom situationen efteråt, men jag känner mig ignorerad och orättvist behandlad.
Jag gör inte detta för att sätta käppar i hjulet för Gameplayer, och jag gör det absolut inte för att förarga inblandade personer i affären. Jag gör det kort och gott för min egen skull och för att visa att även om jag är en simpel, obetald skribent hemmahörande på nätet så kan man inte behandla mig och mina kollegor hur som helst. Utan oss eldsjälar hade inte en enda svensk sajt om tv- och datorspel kunnat existera.
Jag vill tipsa om att den suveräna ”diskussionsbloggen” Att skriva om spel skriver om affären och att en intressant diskussion kring upphovsrättslagen har uppstått.
